Oj, oj, oj vilken lång dag det blev igår, fredag! Klockan ringde 04 och lastbilen rullade från gårdsplanen kl 5:30. Innan vi kunde lasta hästarna så var Björn tvungen att skotta av hela lastbilstaket så vi kunde öppna takluckorna. Roligare än att skotta ett lastbilstak i mörkret kl 5 på morgonen kan man ju ha…Björn kom iaf ner från taket utan att halka ner så vi kunde lasta på GINA, LUTRICIA, CAHLUA och ACINDO.

När vi kom fram strax före kl 8 så regnade det, inte kul! Allt blir blött och kallt är det också. Fast Björn och jag höll värmen uppe genom att besiktiga hästarna och sadla iordning. Var lite tight i första klassen mellan starterna.

Sedan min tid i Tyskland så sitter planering osv i ryggraden. Då var jag ensam hästskötare och när vi skulle åka kl 6 på morgonen med sex hästar så skulle de vara knoppade i manarna och stallet mockat (tio boxar) och alla grejer packade. Kan säga att jag gick upp kl halv tre på natten för att hinna allt. Så när Björn undrade hur han och jag skulle klara oss ensamma en dag på tävling med fyra hästar och komma iväg så tidigt så svarade jag bara: Inga problem, har gjort det förr!!! Fast ok, då red jag inte på tävlingen, då servade jag “bara”, nu skulle allt göras. Det gick bra och roligt hade vi också!

I första klassen 120 hoppade ACINDO, GINA och CAHLUA felfritt! ACINDO kom på tredje plats, de andra tia och elva. Det var en ren tidshoppning med många möjligheter till snäva svängar. Jag tänkte att det är bara att köra, så de får lite rutin inför nästa år, och så duktiga de var! Med på noterna i alla kurvor! Sedan sitter inte jag och jagar runt hästarna. Det handlar om att lägga upp ett tempo och hålla det, samt rida bra svängar utan att stressa dem. För då skulle de aldrig lära sig.I

I 130 klassen a:0 tidshoppning igen hoppade jag alla hästarna. CAHLUA var fantastisk och felfri och placerad. Red inte så snabbt nu, ville att de skulle få en lugn fin runda. ACINDO hoppade helt makalöst bra. Trotts två pet så tycker jag att det var den bästa runda hon gjort av alla rundor hon hoppat hittills i sitt liv. Jag tar på mig första rivningen. Måste erkänna att jag kom av mig lite i ridningen till hinder nio, för jag blev så glad att hon var så fin. Så kom lite nära så hon petade. Sedan petade hon ner sista hindret hårfint, ett räcke. Tror det blev lite mjölksyra för att hon hoppade så väl på alla andra hinder, och det här var trettonde språnget.

GINA var också fin, hade två nedslag. LUTRICIA petade hinder nr två, så fyra fel.

Resan hem gick lätt, fast det var sent, kom hem kl 20:30, så vilken låååång dag det blev! Men fyra priser med hem gör mig glad!

Dagens taskigaste var GINA, som när Björn skulle kasta upp mig i sadeln vänder runt, ställer sin broddade hov på hans fot och vrider runt…det var tacken det efter en hel dag som groom! Stackars Björn haltade efter det, tur att han kunde köra hem! Livet är hårt som “mannen bakom kvinnan” ibland.